GLP 2021

• I fortsättningen kommer du att kunna skapa egna studieavsnitt i Lärarrummet och lägga till innehåll från olika GLP 2021-moduler till dem. 
• Du kan använda materialet som det är eller ändra på ordningen i innehållet.
• Dessutom kommer du att kunna lägga till eget material till studieavsnitten.

• Med det nya analysverktyget kan du följa med hur hela gruppen eller en enskild studerande klarar av uppgifterna i digiboken. Om du föredrar kan du också fokusera på en uppgift.
• Analysverktyget visar på ett tydligt sätt hur de studerande presterar och du får en klar helhetsbild av hur många uppgifter som de har utfört och hur de har lyckats med dem.
• De studerande får smidigt respons av läraren.

Gymnasiets digiprov förnyas till hösten 2021. De kommer att stöda ditt bedömningsarbete på ett ännu bättre sätt än tidigare.

Vi berättar mer om förnyelsen under våren 2021.

Instruktioner för de nuvarande digipoven hittar du  här>

• Studerande som använder en tryckt bok har med appen Otso tillgång till bland annat ljudfiler och videor.
• Otso stöder den studerande då hen läser läxor, övar uttal eller repeterar till prov.
• Otso är lätt att använda, kräver inga inloggningskoder och går att kostnadsfritt ladda ner i din applikationsbutik.

Kommunikativ kompetens är ett av den nya gymnasieläroplanens delområden inom mångsidig kompetens. Men hur ska målen för den kommunikativa kompetensen uppfyllas i gymnasieundervisningen i praktiken när GLP 2021 träder i kraft? Vi frågade läromedelsförfattarna till våra GLP21-serier.

Kompetensen för välbefinnande är ett av den nya gymnasieläroplanens delområden inom de mångsidiga kompetenserna. Hur kommer kompetensen för välbefinnande att synas i gymnasieundervisningen i praktiken när GLP 2021 träder i kraft? Vi frågade läromedelsförfattarna till våra GLP21-serier hur de ser på saken.

• Delområdena som utgör mångsidig kompetens bildar gemensamma mål för läroämnena.
• Den mångsidiga kompetensen omfattar livskompetens och färdigheter att påverka på ett ansvarsfullt sätt.
• Den mångsidiga kompetensen utvecklas under alla studieavsnitt i gymnasiet.

• Gymnasiekurserna blir studieavsnitt som ger studiepoäng.
• I grunderna för läroplanen består modulerna av 1–3 studiepoäng.
• Skolorna bygger studieavsnitt av modulerna.
• Skolan bestämmer hur omfattande studieavsnitten är.
• Skolan kan sammanfoga olika läroämnen i ett studieavsnitt.

• De studerande erbjuds mer övergripande och långvarig studiehandledning än tidigare.
• De studerande som behöver stöd erbjuds det.
• Gymnasierna samarbetar med högskolor och arbetsliv samt ger handledning och stöd för fortsatta studier.

• Det finns åtta obligatoriska moduler och de valfria nationella är tre till sitt antal.
• Modulerna ger 1 eller 2 studiepoäng.
• Under de obligatoriska modulerna läser den studerande minst åtta hela verk, av vilka åtminstone ett är en fackbok.
• Kommunikationsfärdigheter betonas mer än tidigare.
• Berättelser i samtiden (MO6) utgör i fortsättningen inte en egen modul.
• De allmänna målen är att utveckla den studerandes kommunikationsfärdigheter, hens förmåga att tolka och producera texter samt fördjupa intresset för språk, litteratur och övrig kultur.

• Modulerna i engelska består av 1, 2 eller 3 studiepoäng, men för övrigt motsvarar modulerna den tidigare kursindelningen.
• Modulerna möjliggör samarbete över ämnesgränserna.
• Delområdena för en mångsidig kompetens poängteras i högre grad än tidigare och ska vara en naturlig del av all undervisning.
• Den studerande ska fördjupa sin uppfattning om språklig medvetenhet, multilitteracitet och flerspråkighet, vilket hjälper hen att förstå förhållanden mellan olika språk.
• I början av studierna i engelska blir den studerande medveten om sina styrkor och utvecklingsområden. För det här ändamålet ska den studerande utarbeta en personlig språkprofil, som bearbetas efter hand under studiernas gång.
• Den studerande ska skapa sig en bild av engelska som lingua franca i en global kontext och i möten med andra, i vilka ingen nödvändigtvis har engelska som modersmål.

• Den långa lärokursen i finska består av moduler på 1, 2 eller 3 studiepoäng. Annars motsvarar de nya modulerna i huvudsak den tidigare kursindelningen.
• Modultänket möjliggör ämnesövergripande studier.
• Delområdena för en mångsidig kompetensen betonas i högre grad än tidigare och blir en del av all undervisning.
• Den studerande ska fördjupa sin uppfattning om språklig medvetenhet, multilitteracitet och flerspråkighet, vilket hjälper hen att förstå förhållanden mellan olika språk.
• I början av studierna i finska blir den studerande medveten om sina styrkor och utvecklingsområden. För det här ändamålet ska den studerande utarbeta en personlig språkprofil, som bearbetas efter hand under studiernas gång.

• Innehållet i modulen ändras. I fortsättningen kommer modulen att utgöra en bro mellan det man lärt sig i grundskolan och modulerna i gymnasiet. Man repeterar och fördjupar grundläggande matematiska färdigheter.

• Modulerna i lång matematik ger 1, 2 eller 3 studiepoäng.
• Nytt innehåll i den långa matematiken är ekonomisk matematik och man studerar mer statistik än tidigare.
• I de valfria fördjupade modulerna har den studerande möjlighet att läsa programmering.
• Räkning med vektorer är utspridd: i de obligatoriska studierna bekantar man sig med koordinatsystemet xy och i de valfria studierna fördjupar man sig i koordinatsystemet xyz.
• Man studerar olika funktioner i två moduler, avskilt från derivatan. Den studerande fördjupar sig i derivatan i en skild modul.

• Den nya modulindelningen motsvarar i stort sett den tidigare kursindelningen.
• Innehållet är klarare och mer specifikt utgående från modul MAG1.
• Ekonomisk matematik har delats in i två moduler på 1 studiepoäng varav den ena är identisk med den långa matematikens modul.

• I kemin effektiveras den enskilda studerandes inlärningsprocess.
• Inlärningsprocessen effektiveras utifrån pedagogisk forskning inom kemi.
• Det blir enklare att differentiera undervisningen och det finns uppgifter på olika nivå.
• Man utvecklar den studerandes förmåga till självvärdering.
• De obligatoriska modulerna på två studiepoäng finns i samma lärobok.
• Man förstärker förståelsen av kemins roll i olika sammanhang.

• Fysik består av åtta moduler. De två första modulerna ger 1 studiepoäng och de andra är värda 2 studiepoäng.
• I alla moduler tar man upp tematiska samband som kan användas för att granska centrala innehåll.
• Det blir allt viktigare att kunna tillämpa det man lärt sig. Redan i modul FY2 Fysik, miljö och samhälle fördjupar man sig i energi, vilket ger färdigheter att delta i diskussioner om miljö och teknologi.
• I läroplanen poängterars mångsidiga arbetssätt så som experiment och observationer i olika former.
• En fortlöpande bedömning är viktig.

• Den nya modulindelningen motsvarar i huvudsak den tidigare kursindelningen.
• GE1 En värld i förändring har gjorts klarare för att täcka viktiga globala fenomen. Samtidigt försvinner ämnesområdet risker i den här modulen.
• De tidigare överlappande temana i GE2 och GE3 har försvunnit, vilket ger mer tid för att fördjupa sig i geografiska fenomen. Vulkaner och jordbävningar behandlas till exempel endast i modulen GE2

• Den nya modulindelningen motsvarar den tidigare kursindelningen: modulerna 1 och 2 är obligatoriska, 3–6 är valfria. Alla moduler är värda två studiepoäng.
• Innehållet ändras mycket lite.
• Ämnesområden som berör religionsforskning flyttas från kurserna 1 och 5 till modul 6.
• De fornfinska trostraditionerna tas upp i modul 4 när de tidigare behandlades i kurs 5.
• Mediekunskap, hållbar utveckling och samhälleligt engagemang betonas i högre grad än tidigare

• Den nya modulindelningen motsvarar den tidigare kursindelningen: modul 1 är obligatorisk och modulerna 2–5 är valfria. Alla moduler omfattar 2 studiepoäng.
• Modulerna har nästan alla samma namn som de tidigare kurserna. Det blir inga stora förändringar jämfört med den nuvarande läroplanen.
• Inom modulerna är innehållet däremot uppdelat på ett nytt sätt och det har tillkommit en hel del förtydliganden.
• Delområdena i den mångsidiga kompetensen poängteras i högre grad än tidigare och ska implementeras i undervisningen.

• Den nya modulindelningen motsvarar i stort den nuvarande kursindelningen.
• Framför allt i de valfria studierna är innehållet mer definierat, tyngdpunkterna har redigerats och filosofins aktuella teman har uppdaterats.
• I läroplanen poängteras att filosofin omfattar olika vetenskapsområden, vilket hjälper den studerande att förstå större helheter liksom samband och olikheter mellan olika vetenskaper. Modulerna möjliggör samarbete över ämnesgränserna.

• Den nya modulindelningen motsvarar den nuvarande kursindelningen. Alla moduler ger två studiepoäng.
• Delområdena i den mångsidiga kompetensen har många beröringspunkter med studier i historia.
• I innehållet sker inte stora förändringar.
• De första modulerna behandlar historia som vetenskap
• Olika färdigheter betonas i högre grad än tidigare, fram för allt förmågan att söka och behandla information. Det här märks också i bedömningskriterierna.
• I HI2 har politiska ideologier lagts till.

• Den nya modulindelningen motsvarar den gamla kursindelningen. Alla moduler omfattar två studiepoäng.
• Delområdena i den mångsidiga kompetensen har många beröringspunkter med studierna i samhällslära.
• Små förändringar har skett i innehållet.
• Mediekunskap och mediepåverkan betonas både i de allmänna målen och i målen för samhällslära.
• I modulen SL1 har mediepåverkan satts till.
• I modulen SL2 Ekonomikunskap poängteras även skötseln av den egna ekonomin. Ett nytt tema i den här modulen är den hållbara ekonomiska tillväxten.
• I modulen SL4 Lagkunskap ska fokus ligga på juridiska aspekter som är betydelsefulla för individen.

• I biologi finns det sex moduler, av vilka två är värda en studiepoäng och resten två studiepoäng. Modulindelningen motsvarar i huvudsak innehållet i de nuvarande kurserna. Ett undantag är den nuvarande kursen B12 som är indelad i två moduler värda en studiepoäng var.
• Man fokuserar på att lära sig grunderna och därför har innehållet i modulerna blivit klarare och snävare.
• I läroplanen betonas utvecklingen av ett naturvetenskapligt tänkande, bland annat via laborationer och experiment i alla moduler.
• Viktigt är också att bekanta sig med forskning inom biologin och förstå dess roll när man söker information. Undervisningen ska hjälpa den studerande att förstå möjligheterna som biovetenskaperna erbjuder för exempelvis olika organismers välmående.
• Viktiga delar i undervisningen är mångsidiga arbetssätt, varierande inlärningsmiljöer samt kontakter till högskolor och arbetsliv.