Artiklar

Läskunnighet är en framtidsfärdighet

Skulle du vilja ha en telefon utan internetuppkoppling?
Skulle du vilja ha en nyckel som inte passar ihop med ytterdörren till ditt hem ?
Skulle du vilja ha en karta med en tydlig ritning av en stad, men ingen information om din position?

Läskunnighet är en förutsättning för att kunna lokalisera sig i världen. Världen har blivit full av text. I sociala medier kommunicerar vi ofta genom bilder, men för att kunna tolka bilderna på Instagram, Twitter och Facebook krävs multilitteracitet på samma sätt som när det gäller skriven text.

Läskunnighet är den nyckel som krävs för att vi ska kunna känna till våra rättigheter som medborgare och konsumenter. Varje överenskommelse, varje överklagan och varje beslut innehåller text som vi måste kunna förstå på djupet, för att inte riskera att gå med på något orimligt eller till och med skadligt. Läskunnigheten hjälper oss att skilja reklam från fakta och propaganda från neutral saktext. Läskunnigheten avslöjar de spakar med vilka andra försöker styra oss. Läskunnigheten hjälper oss att bilda egna åsikter och stå på egna ben. Läskunnigheten utgör sinnets ryggrad.

Läskunnighetsforumet och Läsrörelsen har lyft läskunnigheten över mediernas nyhetströsklar. Om det finns något budskap jag skulle vilja sprida ut som flygblad över hela landet är det detta. Läsning är inte (bara) en rolig och njutbar hobby, som kan prioriteras bort för allt möjligt annat. Läskunnighet är en rikedom. Läskunnighet är möjligheten att ta del av åsikter och tankar, delta i diskussioner och kunna uttrycka sin egen ståndpunkt. Det är en möjlighet att försvara sig själv. Att kunna läsa är att kunna förstå och ta del av de diskussioner och möjligheter som finns i världen.

Läskunnighet är en framtidsfärdighet. Det är en färdighet som skapar aktiva medborgare, som är delaktiga i samhället. Därför är det viktigt att stöda läsandet med hållbara och permanenta finansieringsmodeller. Jag är rädd att den miljon Läskunnighetsforumet nu fått bara är en finansiell dagslända, som förvisso kommer att göra under för de som går i skolan just nu. Den möjlighet som dagens elever har att få stöd, tid och verktyg för att utveckla sin läskunnighet är en rättighet som borde gälla alla. I Sverige föreslog Läsdelegation att man skulle grunda ett Läsråd, som skulle förena olika sektorer i samhället. Förutom skolor, institut och kulturella sektorer borde man få med finansministeriet och hela näringslivet. När vi förändrar strukturer ska resurserna vara en möjlighet, inte en begränsning. Tanken med Läsdelegationen är att göra alla delaktiga. Det är först när frågan om läskunnigheten berör oss alla som förändringen kan börja.

Vad kan vi göra, rent konkret?

Köp böcker. Låna böcker. Tala om böcker du läst. Ta dig tid att diskutera litteratur med barn och ungdomar. Kom på sätt att arbeta med böcker på andra sätt än genom att läsa dem. Ta med dina nära och kära på litteraturpicknick. Gå på upptäcktsfärd i ett boklandskap. Bygg en fort boyard-bana av en bok.

Gör läsningen till ett fenomen, som ni kan arbeta med som en ett mångvetenskapligt läromåde. Låt eleverna fundera på vad och hur hen läser. Var kan man läsa i smyg? Hur läser man hemma hos eleverna? Hurdana böcker kan rädda liv?

Låt oss vara aktiva. Låt oss vara en del av Läsrörelsen, försvara böckerna och läsningen. Vi har inte råd att förlora nyckeln till allt lärande!