Hur målen för de mångsidiga kompetenserna uppfylls i gymnasieundervisningen – kommunikativ kompetens i olika läroämnen

Kommunikativ kompetens är ett av den nya gymnasieläroplanens delområden inom mångsidig kompetens. Tillsammans med de andra delområdena inom mångsidig kompetens är målet att stöda studerandenas utveckling till välmående, balanserade och bildade individer.

Kommunikativ kompetens innefattar bland annat emotionella färdigheter, sociala färdigheter, förmågan att lära sig tillsammans, språklig medvetenhet och förmågan till konstruktiv kommunikation. Men hur ska målen för den kommunikativa kompetensen uppfyllas i gymnasieundervisningen i praktiken när GLP 2021 träder i kraft? Vi frågade läromedelsförfattarna till våra GLP21-serier.

Modersmål och litteratur

Författarna till Otavas finskspråkiga läromedel i modersmål och litteratur (äidinkieli ja kirjallisuus) berättar hur färdigheterna inom kommunikativ kompetens utvecklas i undervisningen i modersmål och litteratur i och med den nya läroplanen.

”I läroämnet modersmål och litteratur är kommunikativ kompetens, eller snarare utvecklingen av den, alldeles särskilt viktigt. Den kommunikativa kompetensen är ett av läroämnets mest centrala innehåll, eftersom språk och litteratur alltid handlar om kommunikation.”

”Kommunikativ kompetens är ett centralt delområde inom modersmålet och litteraturen. Vi studerar kommunikativ kompetens både med avseende på praktiska färdigheter och genom att lära oss olika sätt att analysera text.”

”Den kommunikativa kompetensen har lyfts upp som det huvudsakliga temat i två obligatoriska och en frivillig modul – och i de här modulerna fokuserar vi alltså särskilt på kommunikationsfärdigheter. Kommunikativ kompetens är ändå en del av alla modersmålsstudier. Vi lär oss konstruktiv kommunikation genom att skriva, medan empati och känslomässiga färdigheter är en viktig del av litteraturundervisningen. Att samarbeta med sin grupp och att lära tillsammans har traditionellt varit vanliga arbetsmetoder i ämnet modersmål och litteratur.”

Främmande språk

Våra GLP 2021-författare i främmande språk delade med sig av sina tankar om hur kommunikativ kompetens beaktas i språkundervisningen enligt den nya läroplanen.

”Material som lämpar sig för att behandla kommunikativ kompetens i engelskan finns framför allt i modulerna ett, två och åtta, men självklart finns det material som stöder delområdet i alla moduler. Att lära sig ett främmande språk handlar ju i högsta grad om att öka sina kommunikationsfärdigheter på ett mångsidigt sätt. När vi talar om den kommunikativa kompetensens mjukare färdigheter, som till exempel de sociala färdigheterna, vill jag särskilt lyfta fram modulerna fyra och sju, samt åtta, där vi fördjupar oss i känslor och empati. Modul åtta innehåller material för alla delområden inom de mångsidiga kompetenserna, eftersom innehållet i modulen bygger på ämnesområdena i alla de tidigare modulerna.”

”Språk är alltid kommunikation, men i olika moduler ligger fokus på lite olika områden, som muntlig och skriftlig förmåga. Vi uppmuntrar studerandena att använda alla språkkunskaper de har, även då de precis börjar lära sig ett nytt språk.”

”Eftersom språkstudierna sker i växelverkan med andra tränas den kommunikativa kompetensen hela tiden i både läromedlen och arbetssätten.”

”Mångsidiga språkkunskaper gör det möjligt att kommunicera på flera olika språk. Språk öppnar kulturella dörrar och ger oss en djupare förståelse för och möjlighet att delta i internationell kommunikation.”

”Så fort språkstudierna inleds tar vi i bruk många vanliga vardagsfraser, som vi använder i olika situationer. Det här ger den studerande självförtroende.”

Fysik, kemi och biologi

Våra GLP 2021-författare berättar hur kommunikativ kompetens främjas i undervisningen i fysik, kemi och biologi i och med den nya läroplanen.

”Som en experimentell naturvetenskap erbjuder fysiken många möjligheter till grupparbeten och andra typer av samarbete, vilket främjar studerandens kommunikationsfärdigheter, sociala färdigheter samt framför allt förmågan att lära tillsammans. Den begreppsliga fysiken tränar den studerandes kommunikationsförmågor och språkliga utveckling. Fysikstudierna förutsätter i allt högre grad även språkliga uttrycksformer vid sidan om matematiska. Fysiken låter den studerande utveckla sina kommunikationsfärdigheter på ett mångsidigt sätt.”

”I fysiken uppfylls målen för kommunikativ kompetens särskilt vid experimentellt arbete, då man oftast jobbar parvis eller i små grupper.”

”I kemin görs de flesta experiment gruppvis, varpå den kommunikativa kompetensen betonas. Dessutom kan studerandena studera i smågrupper och lösa uppgifter tillsammans.”

”I biologiundervisningen är det vanligt med situationer där den kommunikativa kompetensen utvecklas – till exempel vid laborationer som görs par- eller gruppvis eller vid andra funktionella uppgifter i och utanför skolan i samband med olika projekt.”

Psykologi, historia och samhällslära

Våra GLP 2021-författare delar med sig av sina tankar om hur kommunikationsfärdigheter beaktats i undervisningen i psykologi, historia och samhällslära i den nya läroplanen för gymnasiet.

”Människan som en del av en grupp i vår mångkulturella värld innefattar både färdigheter att arbeta i grupp samt en förståelse för kulturens inverkan på individen. I psykologin innehåller bland annat den första och femte modulen teori och information om det här, som den studerande kan tillämpa i sin egen livsmiljö.”

”Historisk empati och förmågan att sätta sig in i någon annans situation är viktiga exempel på det här. I samhällsläran handlar aktivt medborgarskap huvudsakligen om att påverka.”