Hur bygger man en god gruppanda?

Mervi Juusola  29.8.2018

Det går att göra skolan till en miljö som eleven känner hängivenhet till. Det innebär att eleven inte bara trivs i skolan, utan också fäster sig vid gemenskapen och lärandet. Skolan blir en trygg och behaglig plats att gå till, där eleven har positiva och betydelsefulla vänskapsrelationer och pålitliga och värdefulla kontakter till vuxna. Lärandet är roligt, utmanande och målinriktat.

Hängivenheten, gemenskapen och en god gruppanda börjar byggas redan den första dagen på läsåret. Det gynnar så väl eleverna som de som arbetar på skolan om personalen redan från dag ett har koll på gemensamma mål och metoder för att skapa en trygg, empatisk och motiverande lärmiljö. Det är också viktigt att inleda det mobbningsförebyggande arbetet så fort läsåret börjar.

Samla gärna personalen till en workshop för att fundera på gemensamma principer för lärarrummet och hela skolan:

  • En hurdan skola vill vi vara?
  • Vad vill vi att vår skola ska vara känd för?
  • Vad borde vi göra dagligen för att skapa en fungerande gemenskap?
  • Hurdana känslor vill vi uppleva mer av i lärarrummet?
  • Hurdana känslor vill vi uppleva mindre i lärarrummet?
  • Hur kan vi stöda varandra i vårt arbete dagligen?
  • Vad kan vi tillsammans göra för att minska arbetsbelastningen?
  • Vad behöver vi från våra kollegor och förmän?
  • Hur skulle en hustavla för vårt lärarrum se ut?

Skriv upp de principer ni kommit överens om tillsammans och häng upp dem så att alla kan se dem. Workshopen kan till exempel leda till en kampanj mot mobbning eller en konkret hustavla på väggen i lärarrummet.

Gruppdynamik är något som förändras konstant, särskilt då en grupp får nya medlemmar eller när medlemmar försvinner. Därför är det skäl att fortsätta arbeta med teambuilding under hela läsåret, helst dagligen.

I början av läsåret kan ni tillsammans fundera på hurdana principer er klass har:

  • En hurdan grupp vill vi vara?
  • Vad kan vi göra dagligen för att alla i gruppen ska ha det bra och känna sig trygga?
  • Hurdana känslor vill vi känna i skolan?
  • Hurdana känslor vill vi inte känna i skolan, åtminstone inte ofta?
  • Varför är det viktigt att låta alla lära sig i lugn och ro?
  • Varför är det viktigt att ingen blir mobbad?
  • Vad ska vi göra om någon blir mobbad?
  • Hurdana regler har vi i vår grupp?
  • Vad har vår grupp för motto?

Ni kan göra planscher, väggmålningar och musik utifrån era gemensamma tankar och funderingar.

En gruppritual som visat sig vara mycket effektiv är att samlas i en ring i början och slutet av varje dag. Var och en får berätta hur hen mår i dag, vad hen är nöjd med eller vad som stör hen. Det här övar eleverna i att bearbeta känslor, diskutera, att ha och ge andra ordet och i att ha ögonkontakt med andra.

Ett sätt att främja elevernas hängivenhet är att låta dem bidra till inredningen i skolan. Låt till exempel eleverna inreda ett café, vardagsrum eller växthus dit de kan gå för att göra läxor eller grupparbeten. De här platserna kan också fungera som trygga zoner för elever som blir mobbade eller utfrysta på rasterna. Skolan kan arrangera så att frivilliga, sociala elever finns där för att umgås och tala med alla som kommer dit.

Det kommer inte naturligt för alla elever att leka och spela tillsammans med andra. Därför är det bra att under rasterna ordna olika aktiviteter som utvecklar samarbetsfärdigheterna och distraherar eleverna från att mobba någon. Ni kan till exempel leka traditionella lekar (brännboll, tio stickor på ett bräde), bygga hinderbanor eller rita med kritor på asfalten.

Satsa på elevernas och personalens socioemotionella färdigheter. Otaliga undersökningar har visat att socioemotionella färdigheter främjar gemenskapen, förbättrar elevernas studieresultat och får personalen att orka bättre. Försök att använda åtminstone 15 minuter om dagen för att öva på de här färdigheterna. Tips på hur man kan träna sina socioemotionella färdigheter finns på hemsidan Ajatteluntaidot.fi (hemsidan är på finska).

Jag önskar dig ett energiskt, glädjefullt och inspirerande läsår!

  • Mervi Juusola

    Neuropsykiatrisk coach, bildkonstterapeut, handledare och författare

     

    Mervi Juusola har skrivit Otavas nya sagobok om känslofärdigheter, Kuinka minusta tuli rohkea. Boken innehåller tips och råd för att förebygga mobbning och fundera på känslor, vänskap och gruppanda tillsammans med barn i åldern 4–12 år.

Artiklar
Nyheter
Tips för undervisningen